Ersätta elpanna med värmepump?

Vår elpanna strular. Den är 15 år gammal och börjar bli på sin ålders höst. Dags att agera med andra ord, för om den går sönder är det givetvis minst minus 20 grader ute. Samtidigt är elpriset högre än någonsin. Med andra ord läge att ta en riktigt funderare på vad man kan göra. Byta elpannan till en ny?  Visst, men då sparar man inga pengar.

Val av värmepump
Jag har under ett par månaders tid funderat över olika alternativ. Valet har fallit på en frånluftvärmepump som heter Comfortzone CE50L. Med en frånluftsvärmepump löser man nämligen två problem: Man får både värme och ventilation! En bergvärmepump, som var ett alternativ, löser bara det förstnämnda.

När det gäller frånluftvärnepumpar finns det en uppsjö att välja mellan. Men just nu tycker jag inte att det finns någon bra konkurrent till CE50 eftersom själva värmepumpen i CE50 avger ca 5,5KW värme medans konkurenterna endast avger upp till 2KW värme på själva värmepumpen. Uppfinnaren bakom CE50 har nämligen patenterat en ny teknik för att ta tillvara på nästan tre gånger mer värme än konkurrenterna.

Ett andra alternativ är en luftluft-värmepump. Vi har dock inte känt att det ens har varit ett alternativ att titta på eftersom man måste montera en innedel som ser ful ut, bullrar och tar en massa plats. Den måste dessutom sitta på ett strategiskt ställe för att kunna sprida värmen i en så stor del av huset som möjligt och det finns ingen bra plats.

Ett tredje alternativ är att köpa en elpanna och docka på en luft/vatten värmepump som står utomhus. Denna lösningen löser inte ventilationen.

Den slutsats som jag har dragit är att en frånluftsvärmepump är det som är mest ekonomiskt för oss eftersom den utvinner värme från den luft som ändå skall ventileras ut ur huset. Comfortzone CE50 har dessutom överlägset störst värme-effekt från själva värmepumpen. Faktum är att temperaturen på den luft som passerat genom CE50 kan vara så låg som -15 till -20 grader celsius. Med en annan frånluftvärmepump är den kanske endast mellan 5 till 0 grader. Kortfattat ligger hemligheten med CE50 i detta faktum eftersom kall luft kondenserar mer ju kallare det är, vilket CE50 använder för att suga ut värmen ur frånluften.

CE50 finns som två modeller. CE50 och CE50L. L-modellen saknar inbyggd ackumulatortank. Den modellen vill jag gärna ha eftersom det går att montera en separat ackumulatortank som större, ungefär 500 liter (CE50 har 210 liter inbyggd tank). Detta innebär att varmvattnet (ackumulatortanken används endast för varmvatten) räcker längre, exempelvis blir vattnet inte kallt så fort när man fyller badkaret. Dessutom, tanken kommer stå i tvättstugan vilket ger lite värme för att torka tvätten snabbare, även om tanken är isolerad.

Att välja CE50L innebär också att höjden på pumpen blir lägre. Det innebär i sin tur att det finns mer utrymme för att ljudisolera pumpen eftersom sovrummet ligger på andra våningen rakt ovanför tvättstugan.

Ventilation
Huset har idag befintlig från- och tilluft med värmeväxlare på vinden. Förmodligen innebär detta att storleken på vattenelementen är dimensionerade för detta när huset byggdes och förmodligen blir den så kallade framledningstemperaturen (den vattentemperatur som pannan skickar ut i elementsystemet) rätt hög under kalla vinterdagar. Jag har inte bott tillräckligt länge i huset för att ha erfarenhet om hur hög framledningstemperaturen blir under kalla vinterdagar.

Elpannan som finns idag har inga som helst problem med en hög framledningstemperatur, men det har en värmepump. En värmepump har bäst effektivitet med en framledningtemperatur på cirka 30-35 grader (perfekt för golvvärme). Om temperaturen är högre sjunker verkningsgraden. Om framledningtemperaturen överstiger 50 grader börjar verkningsgraden bli riktigt låg på en värmepump. För att hantera detta vill jag därför ersätta värmeväxlaren på vinden och bygga om ventilationen.

Det finns ett till syfte att bygga om ventilationen och det är att skapa ett bättre inomhusklimat. På övre våningen finns sovrummen och det blir idag rätt snabbt dålig luft i rummen, även om ventilationen är påslagen. Jag vill därför gärna skapa mer rotation på inneluften, vilket inte nödvändigtvis behöver betyda att blåsa in mer uteluft samt öka frånluften, man kan ju cirkulera inneluften. Mer om den senare.

Frånluften
Frånluften skall gå via värmepumpen och sedan ut. Detta betyder att befintlig frånluft, från tvättstuga, kök, badrum och klädkammare leds till värmepumpen och därefter ut genom fasaden. I vårt fall blir det ut till carporten som är granne med tvättstugan där pannan står idag.
Frånluftröret som idag går upp till värmeväxlaren på vinden pluggas och en ny anslutning görs till frånluftstammen som går i ena hörnet av tvättstugan.

Tilluften
Tilluften blir betydligt mer komplicerad. Jag vill sätta dit ett till-luftaggregat  (TA) som använder elementvatten från pannan för att värma till-luften och "stötta" elementen. Men bara om det behövs! Att blåsa in varm luft i sovrummen på övre våningen i onödan känns inget vidare bra och därför vill jag att TA-aggregatet endast skall värma till-luften när det är nödvändigt. Elementen skall stå för själva basvärmen.

Som jag nämt tidigare vill jag öka rotationen på luften i huset. Detta vill jag lösa utan mer buller och ökade uppvärmningskostnader. Idén är att ta upp en extra frånluftventil i taket till vinden ovanför trappan. Den ventilen skall suga in inneluft som sedan blandas med fräsch uteluft innan det passerar genom TA:t på vinden. På så sätt får man en större luftcirkulation i huset samt ett tillskott av fräsch uteluft.

Att cirkulera inneluften fyller även ett annat syfte. Om det blir fel på systemet uppe på vinden när det är riktigt kallt ute minskar risken för att elementvattnet i TA:t :t fryser. Detta eftersom varm inneluft blandas med den kalla uteluften innan den passerar genom själva TA:t.

Jag har även ett önskemål om att separera till-luften till övervången från till-luften till undervåningen. Motivet är att vi har sovrummen på övervåningen och där behövs inte lika mycket värme som undervåningen eftersom värmen stiger uppåt. För att lösa detta praktiskt sågas ett hål upp ventilationshaktet i övre badrummet och en "bypass" skapas för till-luften till nedre våningen. Uppe på vinden blir det alltså två separata rör för till-luft som går till övre respektive nedre plan. Hålet i badrummet återställs i väntan på att badrummet renoveras.

På vinden placeras utrustningen för att värma till-luften. Den består av ett TA, en del isolerade spirorör samt ett antal mekaniska spjäll. Se bilder nedan.