Då har vi kommit in på den kallaste delen av året och hittils har jag fått 9 månaders erfarenhet av det nya ventilationsaggregatet Enervent LTR-3 Eco EDW. EDW står för varmvattenbatteri.
Sammanfattat är jag nöjd, tom mycket nöjd, dock finns det ett antal punkter som kan bli bättre. Men först till det som är bra:
Det som imponerar på mig är verkningsgraden. Häromdagen var det -18 grader ute, aggregatet värmde uteluften till +14 endast med den roterande trumman som värmeväxlar (återvinner) värmen från frånluften. Efter aggregatet sitter ett varmvattenbatteri som lyfter temperaturen till +21 grader mha husets värmepump.
Nu när det är riktigt kallt fungerar detta perfekt. Jag har tom strypt temperaturen till max +32 grader på varmvattnet (glykolen) som går till varmvattenbatteriet. Jätteskoj att det funkar som avsett, trots att jag faktiskt inte är riktigt klar ännu, jag har nämligen en del isoleringsjobb kvar att göra.
Min erfarenheter på minus-sidan begränsar möjligheterna som detta aggregat faktiskt skulle kunna ha. Aggregatet skulle bli mer än kanonbra om bara följande fungerade bättre:
Instruktionsboken
Att förstå delar av manualen är svårt, tom omöjligt om man inte är kärnfysiker. Det handlar bland annat om kapitlet som hanterar fuktforcering, se exempel (pdf). Om någon på ett enkelt sätt kan förklara hur dessa parametrar hänger ihop och hur de används, då skulle jag bli riktigt nöjd.
Rumsreglering fungerar inte för mig
Jag har ännu inte fått aggregatet att fungera med rumsreglering, dvs låta innegivaren reglera hur mycket värme som skall blåsa in i tilluften. Jag har vanliga element i huset som står för merparten av värmen. Värmen via tilluften är alltså inte det huvudsakliga uppvärmningsalternativet utan ett komplement.
Rumsgivaren för ventilationsaggregatet är placerat på övervåningen där solinstrålning ger störst utslag. Rumsgivaren för värmepumpen sitter på nedervåningen, mindre utsatt för solinstrålning. Grundtanken är att ventaggregatet skall “justera” temperaturen på övervåningen där sovrummen finns.
Planen var att rumsreglering skulle bli mitt huvudsakliga regleringsätt genom att sätta minsta tillåtna tilluftstemperatur på ca 15 grader och max tillåtna tilluftstemperatur på ca 21 grader som värmepumpen också jobbar mot mha sin innegivare. Börvärdet, dvs den innetemperatur som aggregatet strävar efter sätts lite högre än max tillåtna tilluftstemperatur, exempelvis 22 grader.
Syftet med ovanstående teori är att om innetempen överstiger 22 grader, exempelvis vid solinstrålning, skall temperaturen på tilluften minska omvänt proportionerligt mot innetemperaturen, ända ned till 15 grader. Dock skall aggregatet alltid lämna 21 grader på tilluften om innetempen inte är högre än 22 grader.
Ovanstående princip får jag inte fungera. Temperaturen på tilluften efter vattenbatteriet blir helt fel, antingen alldeles för låg eller alldeles för hög, tom högre än max tillåtna tilluftstemperatur. Givetvis har jag provat en mer normal regleringsprincip men då skenar ändå tilluftstemperaturen.
Tilluftsreglering är det som jag nu använder eftersom frånluftsreglering inte funkar bra i och med att frånluft tas från tvättstugan där både pannan och torktumlaren står.
Styrningen för sommarnattkyla är inte perfekt
En av de riktigt bra funktioner som Enervent har infogat är sommarnattkyla, dvs om utetemperaturen är lägre än innetemperaturen under en varm sommarnatt forcerar aggregatet ventilationen och en skön sval bris uppstår i huset. Visst, det låter en del eftersom fläktarna går för fullt, men det är det värt när man kan sova.
Tyvärr passar inte styrningen för sommarnattkyla vårt hus. Anledningen är att villkoret för att sommarnattkylan skall starta alltid omfattar temperaturen på frånluften, även om jag har programmerat att innegivaren skall styra detta. Vi har nämligen frånluft från tvättstugan där pannan står (på nedre botten i huset). Det är alltid varmare där på grund av pannan och det syns tydligt på frånluftstemperaturen. Konsekvensen blir att sommarnattkyla kan slå på om man torktumlar. Torktumlaren en kondenstorktumlare vilken värmer upp luften i tvättstugan ännu mer när den går och därmed triggas sommarnattkylan att starta, även om innegivaren säger att temperaturen på övervåningen är inom de gränser som inte skall innebära någon sommarnattkyla.
Detta skulle kunna lösas genom att kunna välja vilka tempgivare som explicit skall användas för sommarnattkyla samt kunna välja om vilkoret skall vara “och” respektive “eller”. “Och” innebär att alla tempgivare måste uppfylla vilkoret för att sommarnattkyla skall starta medans “eller” innebär att det endast räcker med att en tempgivare uppfyller vilkoret. Samma principer bör också kunna väljas för sommarnattkyla stopp, för i mitt fall körs sommarnattkylan tills stopp-tiden har passerats eftersom värmen från tvättstugan “håller upp” frånluftstemperaturen även om rumsgivaren på övervåningen anger att stopp-temperaturen har uppfyllts.
Reglerprincipen för varmvattenbatteriet kan bli bättre
För att styra temperaturen på tilluften som värms av varmvattenbatteriet finns en motorstyrd tre-vägsventil som ökar eller minskar varmvattenflödet genom batteriet. I utgående luftström finns en tempgivare som styrningen använder för att uppnå önskad temperatur.
Värmeanläggningen i mitt hus består av en värmepump som slår på och av och därmed varierar temperaturen på det vatten som passerar genom batteriet med ca ± 10 grader beroende om värmepumpen går eller inte.
Detta gör att det blir svårt att få en riktigt jämn temperatur på tilluften. Enligt specifikation skall aggregatet kunna hålla temperaturen inom en tiondels grad vilket är svårt om reglerprincipen är för enkel, särskilt när värmekällan inte håller en jämn temperatur över tiden. Svårast är när utetemperaturen ligger mellan +5 och minus -5, då aggregatet kräver värme från batteriet samt då temperaturvariationen på värmevattnet är som störst eftersom värmepumpen bara går ibland.
På varmvattenutgången från batteret finns en temperaturgivare. Syftet med den är att vara frysvakt, dvs stänga aggregatet om temperaturen på vattnet blir för låg, dvs för att undvika frysning. Jag vet inte om denna givare är med i algoritmen för att reglera temperaturen på tilluften, men eftersom den sitter där borde den kunna användas? Ännu bättre vore att tillföra ytterligare en tempgivare på varmvatteningången till batteriet. Då skulle styrningen kunna parerera för fluktuationen på varmvattentemperaturen från värmepumpen.
Slutligen
Om ovanstående punkter kunde fixas till skulle jag bli mer än nöjd. Det är redan idag ett kanonfint aggregat med en del brister som i och för sig inte är omöjliga att fixa till i programvaran. Då skulle Envervent LTR-3 Eco EDW få toppbetyg, i alla fall från mig.
Slutkommentar 2015-05-07
Detta skrevs den 7:e januari 2009. Bristerna som beskrivs ovan är sedan länge åtgärdade i programvaran. Efter kontakt med utvecklingsavdelningen på Enesto(Enervent har bytt namn) skickade de ny programvara ett antal gånger som löste alla mina problem. Att Enesto produktutvecklar blev väldigt tydligt då jag fick flera “moderkort” som jag bytte förutom ny programvara (firmware). Resultatet blir givetvis toppbetyg.
Idag är huset i Sunnsersta sålt. Bor i ett hus med frånluftvärmepump där jag funderar på hur jag ska bygga om till annan värmepump och FTX. FTX är helt överlägset bäst på att skapa ett bra inomhusklimat under alla årstider. Och det skulle givetvis bli ett aggregat från Enesto, förmodligen ett LTR 3 ECO EDW-CG
/Erik