Fläktaggreten ur Enevents family-serie har funktionen sommarnattkyla som är en feature som är helt underbar. Principen är enkel, när det är varmt inne och utetemperatuen är svalare då forceras ventilationen. En sval bris uppstår i sovrummen och det går att stockslagga även om det fortfarande är varmt i sovrummet.

Sommarnattkylan sänker endast innetemperaturen någon enstaka grad över natten, men med den svala bris som uppstår pga forceringen blir effekten att man inte bryr sig om värmen så mycket – man sover gott ändå.

Innan omkoppling. Värmeväxlaren (klumpen nere till höger)är inkopplad före volymtanken. Planen är att koppla in den efter volymtanken istället.

Funderar om jag skall koppla om värmeväxlaren, dvs att ändra från att ha den inkopplad mellan panna och volymtank till att montera den mellan volymtank och elementslingorna.

Syftet är att det är tröghet i sekundärkretsen som värmer vattenbatteriet på vinden och att styrningen av shunten på batteriet är så pass långsam att den har svårt att anpassa sig vilket gör att temperaturen på tilluften in i huset varierar onödigt mycket, särskilt när det är lite längre tider mellan värmepumpstarterna.

Effekten är idag att när värmepumpen slutar producera varmvatten kommer det kallt returvatten från elementen in i växlaren. Om den flyttas kommer värmen in i växlaren att sjunka långsammare vilket bör betyda en jämnare temperatur på tilluften.

Får se om jag går vidare med detta.

Har börjat gräva i inställningarna för aggregatet. Har satt mig ned och lusläst instruktionsboken för 100:e gången och försökt göra en ansats och påbörja utprovning för de förutsättningar som finns i vårt hus. Skall försöka uppdatera denna post med resultatet från utprovningen.

Föutsättningarna är alltså aggregatet Enervent LTR-3 med tilluftsaggregat där tillskottsvärmen tas från husets värmevattensystem. Läs om installationen här och erfarenheterna här:

Huvudmeny->Tidprogram->veckour

• På = 08
• Av = 15
• Må, Ti, On, To, Fr = valda
• Händelse = Borta

Huvudmeny->Inställningar->Fläkthastigheter->Normal hastighet

• Till fläkt = 43%
• Från fläkt = 55 %

Syfte: Skapa undertryck i huset så inte fukten trycks ut i isoleringen. Problemet är att det är svårt att veta om dessa inställningar verkligen genererar undertryck.

2009-10-25: Ändrat förhållandet till/från från 30/45 till 42/50.
2010-01-05: Ändrat förhållandet till/från från 42/50 till 55/43 för att öka verkningsgraden i FTX och få mer undertryck i huset.

Huvudmeny->Inställningar->Fläkthastigheter->Övertryck

• Till fläkt = 80 %
• Från fläkt = 30 %

Övertyck är bra om man skall tända en brasa i så väl öppen spis som braskamin. Vi har ingetdera, men när man lagar mat som osar kan det vara en fördel.

2010-01-05: Ändrat förhållandet till/från från 50/30 till 80/30 för att öka övertycket.

Huvudmeny->Inställningar->Temperatur

• Temp reg sätt = till
• Inst. värde = 21,8°
• Minimi = 15°
• Max = 22°
• SP1 = vald (rumsgivare för panel 1)

Har tidigare gått bet på inställningarna för rumstyrning. Nu skall jag löpa linan ut och verkligen prova. Riktiga provet blir när det blir kallare än -5 grader ute. Det jag närmast funderar över är att minska Max från 25° till minst 23°, gärna ännu lägre.

2009-04-20: Har ändrat börvärdet, dvs “inst. värde” till 21,8° eftersom det normalt är lite varmare på övervåningen. Har också sänkt Max från 25° till 22°. Finns ingen anledning att blåsa in varmare luft när det finns element som står för merparten av värmen.
2009-10-25: Ändrat Temp reg sätt från “rum” till “till”. Dvs till-luftsreglering. Får inte till rumsreglering, temperaturen på till-luften åker berg och dalbana. Beror förmodligen på värmepumpen som har flytande kondensering.
2010-01-05: Ändrat tillbaka temp reg sätt till “rum”. Dvs rumsgivarstyrning. Har ökat hastighet på cirkpumpen över värmebatteriet och därmed fungerar också rumsgivarstyrningen betydligt bättre, särskilt när det är kallt ute eftersom det innebär en högre och jämnare temperatur på värmevattnet till varmvattenbatteriet.

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt

• Fukt = ja
• CO2 = ja
• Temp forcering = nej

Har valt bort temp forcering eftersom det finns element i huset som står för merparten av uppvärmningen.

2010-02-20: Har tillfälligt stängt av CO2-forcering

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt->Man.forcering

• Forc.tid = 46 min
• Fläktef. = 90 %

Manuell forcering är kanonbra eftersom man kan vädra ut huset utan att öppna några fönster.

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt->Forceringinst.->Fukt.forcering

• Funktion = automatisk (48h medeltal)
• Fuktgräns = 10 %
• Vent.max ef = 75 %
• RH P-band = 15 %
• PH I-t = 15 min
• RH DZ = 5 %
• Reset t = 30 min

Fuktforcering är extremt svårt att få rätt uppträdande. Problemet är fukten i uteluften som kan virra till det, även om man kör automatiskt. Övriga inställningar för fuktforcering är verkligen “try and error” då det är svårt att förstå vad som menas i instruktionsboken.

2009-10-25: De värden som visas ovan genererar aldrig någon fuktforcering. Måste analyser varför.

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt->Forceringinst.->CO2.forcering

• CO2-gräns = 450 ppm
• Vent max ef = 100 %
• CO2 P-band = 300 ppm
• CO2 I-t = 40 min
• CO2 DZ = 50 ppm
• Reset t = 50 min

Minsta tillåtna CO2-gräns är just 450 ppm och tanken är att fläkten skall öka sakta om koldioxidhalten når över denna tröskel. Normalt skapar familjen på tre personer ca 250 ppm koldioxid. P-band, I-t, DZ och Reset t är precis som ovan svåra att förstå vad som menas i instruktionsboken.

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt->Forceringinst.->Temp.forcering
Har inte aktiverat temperaturforcering. Se ovan, under Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt.

Huvudmeny->Inställningar->Forceringsfunkt->Forceringinst.->Begränsn.funkt

• P-band = 5°
• I-t = 30 min
• DZ = 1°
• Reset t = 40 min

Tanken är att om till-luften av någon anledning antingen blir för kall eller för varm skall ventilationen sakta klinga av.
P-band, I-t, DZ och Reset t är precis som ovan svåra att förstå vad som menas i instruktionsboken.

Huvudmeny->Inställningar->Situationsstyrning->Borta

• Fläktef. = 30%
• Temp.sänk. = 0,0°
• Värme = ja
• Kylning = ja

Lägre ventilation när man är borta. Styrs idag med tids-inställningar, se ovan.

Huvudmeny->Inställningar->Sommarnattkyla

• S-natt gräns = 10°
• S-natt start = 23,5°
• S-natt stopp = 22,5°
• S-natt temp.diff = 2°
• S-natt fläkteffekt = 85%
• Kylning off = nej
• Start = 15
• Stopp = 08
• Må, Ti, On, To Fr, Lö Sö = valda

En helt underbar funktion! Skapar frisk fläkt i huset när det är varmt inne och kallare ute. Dock lite svår att ställa in.

2009-10-25: Sommarnattkyla genererade pumpning ett antal nätter under senhösten. Stängde av funktionen när det var som mest irriterande.

Påträffade ett märkligt fenommen idag gällande sommarnattkyla för Enervent LTR-3. Använder följande inställningar för sommarnattkyla:

• S-natt gräns  = 10°
• S-natt start = 23,5°
• S-natt stopp = 22,5°
• S-natt temp.diff = 2°
• S-natt fläkteffekt = 85%
• Kylning off = nej
• Start = 15
• Stopp = 08
• Må, Ti, On, To Fr, Lö Sö = valda

Under kvällen “pumpade” sommarnattkylan av och på var 10:e sekund. Gick till panelen för att undersöka varför. Till saken hör att vi torktumlade (kondenstumlare) och i tvättstugan finns en frånluftsventil vilket gör att temperaturen på frånluften påverkas. I övrigt finns det frånluftsventiler i de båda badrummen samt i köket.

Konstaterade att frånluftens temperatur var 23,3 grader medan rumsgivaren, som sitter i hallen på övervåningen angav 22,0 grader. Effekten blev alltså att, efter att ha studerat villkoren för sommarnattkyla i instruktionsboken, att sommarnattkylan aktiverades av frånluftens temperatur för att därefter inaktiveras av rumsgivarens temperatur.

Jag har skrivit det förr, dvs jag skulle vilja att Enervent införde en ny funktion där man fick välja vilka givare som skall aktivera samt avaktivera sommarnattkylan. I mitt fall skulle jag önska att endast rumsgivaren skulle styra detta eftersom det är möjligt att aktivera sommarnattkyla via frånluften med hjälp av torktumlaren.

/Erik

Elförbrukningen för år 2009 tom juni är ännu inte klar. Har därför överfört förra årets förbrukning för månaderna april och maj.

Har genomfört en del forskning för att få bättre koll på vilken besparing värmeanläggningen hittills genererat. Har kontaktat Vallentuna Elverk för att få ut förbrukningsstatistik för tiden innan bytet, som skedde 14 juni 2007, och kommit fram till att årsförbrukningen ett år före installationen låg på 17 883 kWh faktiskt förbrukning. På elräkningarna kan man även utläsa beräknad årsförbrukning och elräkningen för maj 2007 angav 18 924 kWh, dvs drygt 1 000kWh mer. Detta inlägg använder dock den faktiska förbrukningen som underlag.

Hur mycket har anläggningen sparat räknat i kWh?
Jag kan endast jämföra hushållets totala förbrukning eftersom det inte finns några andra siffror att jämföra med innan jag kunde mäta vad värmeanläggningen faktiskt drar. Värmepumpsinstallatören, Team Wåhlins, monterade en separat elmätare för värmepumpen, vilket innebär att jag kan skilja el som värmeanläggningen förbrukar från hushållselen. Före installationen finns det ju inga mätningar och således kan jag endast jämföra den totala konsumtionen före installation med den totala konsumtionen efter installation.

Besparing efter byte av värmepump och ventaggregat.

Första 12 månaderna efter installationen minskade elförbrukningen med 5 700kWh. Andra året minskade förbrukningen med 7400 kWh jämfört med före installation.

Anledningen till att besparingen har ökat 2008-2009 beror på bytet av ventilationsaggregat. Det nya aggregatet har en strömförbrukning som är ca 75-80% mindre än det förra, samt att det nya använder vämre från värmepumpen för att värma tillutften till rätt temperatur under kalla vinterdagar. Det gamla aggregatet har den elpatron som gjorde samma sak.

Andra saker som påverkat negativt är att vi har renoverat badrummen och lagt in elgolvvärme. Vi har även bytt TV från tjock till platt. Allt detta har ökat hushållselförbrukning, frågan är dock hur mycket?

Elpriset?
Vad har då hänt med elpriset under denna period? Årssnittpriset har ökat rejält även om det har fallit rejält de senaste månaderna.

Fram till och med sommaren 2008 hade vi ett sk balansavtal vilket gjorde att elpriset var relativt konstant, fram tills topp juni 2008. Hösten 2008 gick vi över till rörligt och hittils verkar det i alla fall varit ett klokt val.

Hur mycket har anläggningen sparat räknat i kronor?
Räknar man i kronor och ören blir det enligt nedanstående graf. Snittpriset på el  för 2007-2008 blev 1,125kr per kWh (energiavgift + energiskatt + elcertifikatavgift * moms). För år 2008-2009 är snittet 1,508kr per kWh.

Kalkylen då?
Investeringen i värmepumpsanläggningen var ca 57 000kr dyrare (totalt 87 000kr kostade bytet) jämfört med att byta till ny elpanna (ca 30 000kr). Efter två år är 17 500kr insparade, vilket betyder en avbetalningstid (med oförändrat elpris) på 6,5 år. Om elpriset stiger lär återbetalningstiden minska.

Observera att i denna kalkyl återfinns inte bytet av ventilationsaggregat.

/Erik

Då har vi kommit in på den kallaste delen av året och hittils har jag fått 9 månaders erfarenhet av det nya ventilationsaggregatet Enervent LTR-3 Eco EDW. EDW står för varmvattenbatteri.

Sammanfattat är jag nöjd, tom mycket nöjd, dock finns det ett antal punkter som kan bli bättre. Men först till det som är bra:

Det som imponerar på mig är verkningsgraden. Häromdagen var det -18 grader ute, aggregatet värmde uteluften till +14 endast med den roterande trumman som värmeväxlar (återvinner) värmen från frånluften. Efter aggregatet sitter ett varmvattenbatteri som lyfter temperaturen till +21 grader mha husets värmepump.

Nu när det är riktigt kallt fungerar detta perfekt. Jag har tom strypt temperaturen till max +32 grader på varmvattnet (glykolen) som går till varmvattenbatteriet. Jätteskoj att det funkar som avsett, trots att jag faktiskt inte är riktigt klar ännu, jag har nämligen en del isoleringsjobb kvar att göra.

Min erfarenheter på minus-sidan begränsar möjligheterna som detta aggregat faktiskt skulle kunna ha. Aggregatet skulle bli mer än kanonbra om bara följande fungerade bättre:

Instruktionsboken

Att förstå delar av manualen är svårt, tom omöjligt om man inte är kärnfysiker. Det handlar bland annat om kapitlet som hanterar fuktforcering, se exempel (pdf). Om någon på ett enkelt sätt kan förklara hur dessa parametrar hänger ihop och hur de används, då skulle jag bli riktigt nöjd.

Rumsreglering fungerar inte för mig

Jag har ännu inte fått aggregatet att fungera med rumsreglering, dvs låta innegivaren reglera hur mycket värme som skall blåsa in i tilluften. Jag har vanliga element i huset som står för merparten av värmen. Värmen via tilluften är alltså inte det huvudsakliga uppvärmningsalternativet utan ett komplement.

Rumsgivaren för ventilationsaggregatet är placerat på övervåningen där solinstrålning ger störst utslag. Rumsgivaren för värmepumpen sitter på nedervåningen, mindre utsatt för solinstrålning. Grundtanken är att ventaggregatet skall “justera” temperaturen på övervåningen där sovrummen finns.

Planen var att rumsreglering skulle bli  mitt huvudsakliga regleringsätt genom att sätta minsta tillåtna tilluftstemperatur på ca 15 grader och max tillåtna tilluftstemperatur på ca 21 grader som värmepumpen också jobbar mot mha sin innegivare. Börvärdet, dvs den innetemperatur som aggregatet strävar efter sätts lite högre än max tillåtna tilluftstemperatur, exempelvis 22 grader.

Syftet med ovanstående teori är att om innetempen överstiger 22 grader, exempelvis vid solinstrålning, skall temperaturen på tilluften minska omvänt proportionerligt mot innetemperaturen, ända ned till 15 grader. Dock skall aggregatet alltid lämna 21 grader på tilluften om innetempen inte är högre än 22 grader.

Ovanstående princip får jag inte fungera. Temperaturen på tilluften efter vattenbatteriet blir helt fel, antingen alldeles för låg eller alldeles för hög, tom högre än max tillåtna tilluftstemperatur. Givetvis har jag provat en mer normal regleringsprincip men då skenar ändå tilluftstemperaturen.

Tilluftsreglering är det som jag nu använder eftersom frånluftsreglering inte funkar bra i och med att frånluft tas från tvättstugan där både pannan och torktumlaren står.

Styrningen för sommarnattkyla är inte perfekt

En av de riktigt bra funktioner som Enervent har infogat är sommarnattkyla, dvs om utetemperaturen är lägre än innetemperaturen under en varm sommarnatt forcerar aggregatet ventilationen och en skön sval bris uppstår i huset. Visst, det låter en del eftersom fläktarna går för fullt, men det är det värt när man kan sova.

Tyvärr passar inte styrningen för sommarnattkyla vårt hus. Anledningen är att villkoret för att sommarnattkylan skall starta alltid omfattar temperaturen på frånluften, även om jag har programmerat att innegivaren skall styra detta. Vi har nämligen frånluft från tvättstugan där pannan står (på nedre botten i huset). Det är alltid varmare där på grund av pannan och det syns tydligt på frånluftstemperaturen. Konsekvensen blir att sommarnattkyla kan slå på om man torktumlar. Torktumlaren en kondenstorktumlare vilken värmer upp luften i tvättstugan ännu mer när den går och därmed triggas sommarnattkylan att starta, även om innegivaren säger att temperaturen på övervåningen är inom de gränser som inte skall innebära någon sommarnattkyla.

Detta skulle kunna lösas genom att kunna välja vilka tempgivare som explicit skall användas för sommarnattkyla samt kunna välja om vilkoret skall vara “och” respektive “eller”. “Och” innebär att alla tempgivare måste uppfylla vilkoret för att sommarnattkyla skall starta medans “eller” innebär att det endast räcker med att en tempgivare uppfyller vilkoret. Samma principer bör också kunna väljas för sommarnattkyla stopp, för i mitt fall körs sommarnattkylan tills stopp-tiden har passerats eftersom värmen från tvättstugan “håller upp” frånluftstemperaturen även om rumsgivaren på övervåningen anger att stopp-temperaturen har uppfyllts.

Reglerprincipen för varmvattenbatteriet kan bli bättre

För att styra temperaturen på tilluften som värms av varmvattenbatteriet finns en motorstyrd tre-vägsventil som ökar eller minskar varmvattenflödet genom batteriet. I utgående luftström finns en tempgivare som styrningen använder för att uppnå önskad temperatur.

Värmeanläggningen i mitt hus består av en värmepump som slår på och av och därmed varierar temperaturen på det vatten som passerar genom batteriet med ca ± 10 grader beroende om värmepumpen går eller inte.

Detta gör att det blir svårt att få en riktigt jämn temperatur på tilluften. Enligt specifikation skall aggregatet kunna hålla temperaturen inom en tiondels grad vilket är svårt om reglerprincipen är för enkel, särskilt när värmekällan inte håller en jämn temperatur över tiden. Svårast är när utetemperaturen ligger mellan +5 och minus -5, då aggregatet kräver värme från batteriet samt då temperaturvariationen på värmevattnet är som störst eftersom värmepumpen bara går ibland.

På varmvattenutgången från batteret finns en temperaturgivare. Syftet med den är att vara frysvakt, dvs stänga aggregatet om temperaturen på vattnet blir för låg, dvs för att undvika frysning. Jag vet inte om denna givare är med i algoritmen för att reglera temperaturen på tilluften, men eftersom den sitter där borde den kunna användas? Ännu bättre vore att tillföra ytterligare en tempgivare på varmvatteningången till batteriet. Då skulle styrningen kunna parerera för fluktuationen på varmvattentemperaturen från värmepumpen.

Slutligen

Om ovanstående punkter kunde fixas till skulle jag bli mer än nöjd. Det är redan idag ett kanonfint aggregat med en del brister som i och för sig inte är omöjliga att fixa till i programvaran. Då skulle Envervent LTR-3 Eco EDW få toppbetyg, i alla fall från mig.

Slutkommentar 2015-05-07

Detta skrevs den 7:e januari 2009. Bristerna som beskrivs ovan är sedan länge åtgärdade i programvaran. Efter kontakt med utvecklingsavdelningen på Enesto(Enervent har bytt namn) skickade de ny programvara ett antal gånger som löste alla mina problem. Att Enesto produktutvecklar blev väldigt tydligt då jag fick flera “moderkort” som jag bytte förutom ny programvara (firmware).  Resultatet blir givetvis toppbetyg.

Idag är huset i Sunnsersta sålt. Bor i ett hus med frånluftvärmepump där jag funderar på hur jag ska bygga om till annan värmepump och FTX. FTX är helt överlägset bäst på att skapa ett bra inomhusklimat under alla årstider. Och det skulle givetvis bli ett aggregat från Enesto, förmodligen ett LTR 3 ECO EDW-CG

/Erik

Sakta och förhoppningsvis säkert närmar jag mig "klar" när det gäller installation av det nya ventilationaggregatet Enervent LTR-3 Eco EDW. Denna helg har jag isolerat all vattenrörsdragning och justerat in vattenflödet (glykol) genom värmebatteriet. Anser mig vara rätt nöjd, även om jag ännu inte hunnit prova det under riktigt låga utetemperaturer. I veckan var det som mest -10 ute, men då var jag borta på jobb.

Har också anslutit avlopp, om det trots allt bildas kondens inuti aggregatet. Hitills har det inte blivit något, men man vet ju inte.

Nu återstår färdigställandet av isolering av ventrör samt även varmvattenbatteriet som är plåtrent. Skall bli riktigt skönt att kunna avsluta själva installationsjobbet, har hållit på från och till sedan i våras, vilket är alldeles för länge.

/Erik

Nu har jag äntligen kommit till skott, kretsen som går från tvättstugan upp till kallvind där varmvattenbatteriet sitter är ny fylld med glykol. Ca 4 liter gick åt och nu återstår att justera om flödet genom batteriet  eftersom glykol har andra egenskaper än vanligt vatten.

Att byta till glykol har blivit aktuellt sedan utetemperaturen stadigt börjat falla under noll-strecket. Det som jag varit mest orolig över är den sk bypassen som kortsluter varmvattenbatteriet och som ansluter till shunten (som sitter efter batteriet) Om shunten står på max värme är det nämligen ingen cirkulation i det röret och om det blir extremt kallt får jag för mig att det kanske kan frysa?

I vilket fall som helst, nu har jag frysskydd ned till minst -30 grader, det borde räcka långt!

För övrigt är isoleringen kvar. Skall bland annat försöka hitta något bra sätt att isolera varmvattenbatteriet som är en plåtlåda. Om man kunde limma på någon form av tjock skumgummi tro?

Det börjar kännas rätt skönt att sakerna trillar på plats, även om det är en del jobb kvar. Småpill är vad det är.

 /Erik

Klicka på bilden för en större bild

Så här ser husets värme och ventilation ut just nu. Man kan bryta ned systemet i fem delar, från vänster till höger i bilden.

Den första delen, IVT Optima 600 är värmepumpen som står utomhus. Den är förbunden med elpannan IVT 290 A/W. Ut från pannan, på framledningen sitter en värmeväxlare som via en separat krets matar ett varmvattenbatteri på kallvind. varmvattenbatteriet skall värma till-luften som blåser in i huset vid kall väderlek när ventilationsaggregatet inte längre klarar av att värma upp till-luften själv.

Den separata kretsen för värmning av till-luften skall innehålla glykol (kör just nu vatten, skall byta innan det blir alltför kallt ute).  Anledningen till att använda en separat slinga med glykol är att aggregatet sitter på kallvind och om något fryser vill jag inte att 120 liter värmevatten skall kunna läcka ut på vinden och sippra ned i huset.
Kretsen är försedd med två shuntar. Den första, benämnd S2 i bilden är en shunt som syftar till att hålla temperaturen någorlunda jämn i kretsen. Det behövs eftersom värmepumpen jobbar mellan två temperaturer, starttemp och stopptemp.

Jag monterade S2 för ett par dagar sedan och resultatet än så länge är att den verka göra sitt jobb. Före monteringen åkte temperaturen på till-luften berg-o-dalbana eftersom styrningen i ventilationsaggregatet inte verkar kunna hantera för stora "fluktuationer" på temperaturen från värmepumpen. Det kan nämligen skilja upp till 15 grader  från dess att pumpen startar tills den stoppar. Konsekvensen blev att till-luften kunde nå oanade höga temperaturer, betydligt högre än avsett, vilket i sin tur leder till ökad inomhustemp efter ett par timmar under ogynnsamma förutsättningar, dvs tillräckligt kallt ute för att ventilationsaggregatet skall "påkalla" värme frän värmebatteriet. Jag skall förklara detta närmare i kommande inlägg.

S3 är shunten som ventilationsaggregatet, Enervent LTR3 eco EDW, styr. Enerventaggregatet tillser alltså att till-luften får avsedd temperatur.

Efter värmeväxlaren sitter en stor volymtank på 120 liter. Syftet med denna är att öka vattenvolymen i värmesystemet och därmed öka trögheten vilket innebär jämnare temperatur på elementen, färre starter på värmepumpen m.m. Läs mer om detta här.

Vidare har jag flyttat givaren för framledning, T1, från elpannan till utgående rör på volymtanken. Se bilden. Resultatet är betydligt färre värmepumpstarter samt längre gångtider, vilket gynnar livslängden på värmepumpen.

Slutligen sitter elementen, fördelade på två slingor, en på nedre botten och en på övre botten. Elementen är seriekopplade i respektive slinga vilket inte har visat sig vara någon större nackdel (högtemperatursystem), i alla fall inte efter att volymtanken monterats.

/Erik