Erfarenheter Enervent LTR-3 Eco EDW

Då har vi kommit in på den kallaste delen av året och hittils har jag fått 9 månaders erfarenhet av det nya ventilationsaggregatet Enervent LTR-3 Eco EDW. EDW står för varmvattenbatteri.

Sammanfattat är jag nöjd, tom mycket nöjd, dock finns det ett antal punkter som kan bli bättre. Men först till det som är bra:

Det som imponerar på mig är verkningsgraden. Häromdagen var det -18 grader ute, aggregatet värmde uteluften till +14 endast med den roterande trumman som värmeväxlar (återvinner) värmen från frånluften. Efter aggregatet sitter ett varmvattenbatteri som lyfter temperaturen till +21 grader mha husets värmepump.

Nu när det är riktigt kallt fungerar detta perfekt. Jag har tom strypt temperaturen till max +32 grader på varmvattnet (glykolen) som går till varmvattenbatteriet. Jätteskoj att det funkar som avsett, trots att jag faktiskt inte är riktigt klar ännu, jag har nämligen en del isoleringsjobb kvar att göra.

Min erfarenheter på minus-sidan begränsar möjligheterna som detta aggregat faktiskt skulle kunna ha. Aggregatet skulle bli mer än kanonbra om bara följande fungerade bättre:

Instruktionsboken

Att förstå delar av manualen är svårt, tom omöjligt om man inte är kärnfysiker. Det handlar bland annat om kapitlet som hanterar fuktforcering, se exempel (pdf). Om någon på ett enkelt sätt kan förklara hur dessa parametrar hänger ihop och hur de används, då skulle jag bli riktigt nöjd.

Rumsreglering fungerar inte för mig

Jag har ännu inte fått aggregatet att fungera med rumsreglering, dvs låta innegivaren reglera hur mycket värme som skall blåsa in i tilluften. Jag har vanliga element i huset som står för merparten av värmen. Värmen via tilluften är alltså inte det huvudsakliga uppvärmningsalternativet utan ett komplement.

Rumsgivaren för ventilationsaggregatet är placerat på övervåningen där solinstrålning ger störst utslag. Rumsgivaren för värmepumpen sitter på nedervåningen, mindre utsatt för solinstrålning. Grundtanken är att ventaggregatet skall “justera” temperaturen på övervåningen där sovrummen finns.

Planen var att rumsreglering skulle bli  mitt huvudsakliga regleringsätt genom att sätta minsta tillåtna tilluftstemperatur på ca 15 grader och max tillåtna tilluftstemperatur på ca 21 grader som värmepumpen också jobbar mot mha sin innegivare. Börvärdet, dvs den innetemperatur som aggregatet strävar efter sätts lite högre än max tillåtna tilluftstemperatur, exempelvis 22 grader.

Syftet med ovanstående teori är att om innetempen överstiger 22 grader, exempelvis vid solinstrålning, skall temperaturen på tilluften minska omvänt proportionerligt mot innetemperaturen, ända ned till 15 grader. Dock skall aggregatet alltid lämna 21 grader på tilluften om innetempen inte är högre än 22 grader.

Ovanstående princip får jag inte fungera. Temperaturen på tilluften efter vattenbatteriet blir helt fel, antingen alldeles för låg eller alldeles för hög, tom högre än max tillåtna tilluftstemperatur. Givetvis har jag provat en mer normal regleringsprincip men då skenar ändå tilluftstemperaturen.

Tilluftsreglering är det som jag nu använder eftersom frånluftsreglering inte funkar bra i och med att frånluft tas från tvättstugan där både pannan och torktumlaren står.

Styrningen för sommarnattkyla är inte perfekt

En av de riktigt bra funktioner som Enervent har infogat är sommarnattkyla, dvs om utetemperaturen är lägre än innetemperaturen under en varm sommarnatt forcerar aggregatet ventilationen och en skön sval bris uppstår i huset. Visst, det låter en del eftersom fläktarna går för fullt, men det är det värt när man kan sova.

Tyvärr passar inte styrningen för sommarnattkyla vårt hus. Anledningen är att villkoret för att sommarnattkylan skall starta alltid omfattar temperaturen på frånluften, även om jag har programmerat att innegivaren skall styra detta. Vi har nämligen frånluft från tvättstugan där pannan står (på nedre botten i huset). Det är alltid varmare där på grund av pannan och det syns tydligt på frånluftstemperaturen. Konsekvensen blir att sommarnattkyla kan slå på om man torktumlar. Torktumlaren en kondenstorktumlare vilken värmer upp luften i tvättstugan ännu mer när den går och därmed triggas sommarnattkylan att starta, även om innegivaren säger att temperaturen på övervåningen är inom de gränser som inte skall innebära någon sommarnattkyla.

Detta skulle kunna lösas genom att kunna välja vilka tempgivare som explicit skall användas för sommarnattkyla samt kunna välja om vilkoret skall vara “och” respektive “eller”. “Och” innebär att alla tempgivare måste uppfylla vilkoret för att sommarnattkyla skall starta medans “eller” innebär att det endast räcker med att en tempgivare uppfyller vilkoret. Samma principer bör också kunna väljas för sommarnattkyla stopp, för i mitt fall körs sommarnattkylan tills stopp-tiden har passerats eftersom värmen från tvättstugan “håller upp” frånluftstemperaturen även om rumsgivaren på övervåningen anger att stopp-temperaturen har uppfyllts.

Reglerprincipen för varmvattenbatteriet kan bli bättre

För att styra temperaturen på tilluften som värms av varmvattenbatteriet finns en motorstyrd tre-vägsventil som ökar eller minskar varmvattenflödet genom batteriet. I utgående luftström finns en tempgivare som styrningen använder för att uppnå önskad temperatur.

Värmeanläggningen i mitt hus består av en värmepump som slår på och av och därmed varierar temperaturen på det vatten som passerar genom batteriet med ca ± 10 grader beroende om värmepumpen går eller inte.

Detta gör att det blir svårt att få en riktigt jämn temperatur på tilluften. Enligt specifikation skall aggregatet kunna hålla temperaturen inom en tiondels grad vilket är svårt om reglerprincipen är för enkel, särskilt när värmekällan inte håller en jämn temperatur över tiden. Svårast är när utetemperaturen ligger mellan +5 och minus -5, då aggregatet kräver värme från batteriet samt då temperaturvariationen på värmevattnet är som störst eftersom värmepumpen bara går ibland.

På varmvattenutgången från batteret finns en temperaturgivare. Syftet med den är att vara frysvakt, dvs stänga aggregatet om temperaturen på vattnet blir för låg, dvs för att undvika frysning. Jag vet inte om denna givare är med i algoritmen för att reglera temperaturen på tilluften, men eftersom den sitter där borde den kunna användas? Ännu bättre vore att tillföra ytterligare en tempgivare på varmvatteningången till batteriet. Då skulle styrningen kunna parerera för fluktuationen på varmvattentemperaturen från värmepumpen.

Slutligen

Om ovanstående punkter kunde fixas till skulle jag bli mer än nöjd. Det är redan idag ett kanonfint aggregat med en del brister som i och för sig inte är omöjliga att fixa till i programvaran. Då skulle Envervent LTR-3 Eco EDW få toppbetyg, i alla fall från mig.

Slutkommentar 2015-05-07

Detta skrevs den 7:e januari 2009. Bristerna som beskrivs ovan är sedan länge åtgärdade i programvaran. Efter kontakt med utvecklingsavdelningen på Enesto(Enervent har bytt namn) skickade de ny programvara ett antal gånger som löste alla mina problem. Att Enesto produktutvecklar blev väldigt tydligt då jag fick flera “moderkort” som jag bytte förutom ny programvara (firmware).  Resultatet blir givetvis toppbetyg.

Idag är huset i Sunnsersta sålt. Bor i ett hus med frånluftvärmepump där jag funderar på hur jag ska bygga om till annan värmepump och FTX. FTX är helt överlägset bäst på att skapa ett bra inomhusklimat under alla årstider. Och det skulle givetvis bli ett aggregat från Enesto, förmodligen ett LTR 3 ECO EDW-CG

/Erik


Posted

in

,

by

Comments

17 responses to “Erfarenheter Enervent LTR-3 Eco EDW”

  1. Tommy W

    Hej Erik!

    Kul att höra att du är nöjd (nåja) med ditt Enervent-aggregat. +14C vid -18C låter nästan för bra. Vi ska göra om vårt direktel hus från 1969 till ett lågenergihus, planen är 7000kWh totalt (sol+bergvärme+ftx ska ta oss dit). Det enda som jag undrar över är ljudnivån då Enervent inte säger annat än ljudnivån i fläktrummet. Hör man fläktarna igenom ventilationsdonen?

    Jag tänker strunta i att eftervärma, eftersom jag inte tror att det behövs och det blir onödigt dyrt. Klarar man ren frånluftsventilation med tilluft på utomhustemperaturen (mycket okomfortabelt dock), så är det väl inget att bråka om några grader under inomhustemperaturen när det är riktigt kallt. Jag förstår om styrningen kan ha svårt att reglera när temperaturen är så ostabil som den blir med värmepump. Generellt så är det svårt att ha två system som reglerar temperaturen, det blir lätt svängingar. Det är ingen ursäkt för Enervent, bara ett konstaterande.

    Förstår däremot inte hur din ventilation är uppbyggd, har du bara frånluft från tvättstugan, ingen annanstans? Annars borde ju inte torktumlare & panna påverka speciellt mycket.

    Sommarkylfunktionen är den enskilt största anledningen för mig att välja Enervent + att den verkar ha en genomtänkt OCH ställbar styrning (förutom EC-fläktarna). Men jag jobbar med reglersystem, så jag har väl lite försprång att förstå kanske 😉 Måste erkänna att jag inte fullt förstod just fuktighetsforceringen…

  2. Hej Tommy, här är svar på dina frågor.

    Fråga: Hör man fläktarna igenom ventilationsdonen?

    Svaret på den frågan är nej. Det som hörs är inte från fläkten. Jag monterade de största ljuddämparna jag kunde hitta. De finns på bild: http://franzens.nu/?p=203.
    Eftersom jag modifierat befintlig ventilation kunde jag inte göra den perfekt ljudlös. Det finns ett par grova konstruktionsfel från när huset byggdes om man skall ha helt tyst. Man skall bla ha en ljuddämpare vid varje don, dessutom skall man inte ha någon, förgrening i närheten av något don, vilket jag har.
    Slutligen är låg lufthastighet en förutsättning för att få lågt ljud. Mao grova rör.

    Fråga: Ingen eftervärme?
    Jag skulle inte ta bort den. När det var -18 i början av januari hade jag -14 på luften innan värmebatteriet. Det som inte är nämnt är vi torktumlade då vilket innebar att frånluften var varmare är normalt. Jag har idag satt att till-luften skall hålla +21 grader vilket innebar att varmvattenbatteriet höjde tempen från +14 till +21, dvs 7 grader. 7 grader gör stor skillnad om det är riktigt kallt ute.

    Fråga: Hur är min ventilation uppbyggd?
    Jag har frånluft i båda badrummen, köket samt tvättstugan. Har elgolvvärme i badrummen. Duschar jag eller framför allt torktumlar ökar frånluftstempen märkbart.

    När det gäller instruktionsboken återkommer samma “beskrivningen” för flera funktioner än bara fuktforcering. I övrigt är jag mycket nöjd med aggregatet, förutom det som jag tagit upp. Om du får koll på det får du gärna höra av dig. 🙂

    Om jag hade haft bergvärme och installerat ventrören från början, då hade jag defenetivt kört med överdimensionerade rör för att få ned lufthastigheten. Dessutom hade jag kondensisolerat till-luftsrören och monterat ett kylbatteri som tar kylan från borrhålet. Driftkostnader för att få kyla blir då riktigt låga, det är endast en cirkpump för att cirkulera brinevätskan till och från borrhålet. Fläkten har du redan i aggregatet och eftersom det är likström drar det inte mycket ström heller. Dock måste man ha grova rör som tillåter höga flöden, för det kräver massor med luft för att kyla när är varmt ute. Mycket mer än vad man tror.

    /Erik

  3. Tommy W

    Hej igen!

    Tack för svaret!

    Kommer nog antagligen köpa aggregatet med möjlighet för bergkyla, om det inte kostar hutlöst mer. Nu är ju tyvärr inte kyleffekten så stor, man kan nog få ut dryga 1000W kyleffekt om man forcerar ventilationen ordentligt, hälften om man kör normal hastighet. Har man ingen avskärmning av solen räcker detta inte på långa vägar, men det blir ju inte sämre direkt. Med militärisk disciplin på markiser etc, så borde det räcka. Nu är ju mitt hus souteräng, så det är bara övervåningen som kommer ha riktigt behov av kylning, i det fallet måste jag ju stoppa in kylaren i den grenen av tilluften… Får se hur jag gör. Eftersom mitt effektbehov maximalt kommer vara ca 3kW, så kommer jag köra med markvärme istället för att borra. Det blir betydligt billigare och förhoppningsvis få bättre prestanda med min lösning. Tyvärr så är marktemperaturen inte speciellt låg framåt sommaren, så kylningen kanske tom uteblir.

    Ventilationskonstruktionen kommer göras av proffs och mina krav är högt ställda mot dem. Jag kommer se till att jag får ett så tyst system som det går. Systemet kommer göras från “scratch”, då befintliga självdragsystem inte kommer användas.

    Med välplacerade tilluftsdon tror jag inte att +12-14C är några problem.

    Tommy

  4. […] har skrivit det förr, dvs jag skulle vilja att Enervent införde en ny funktion där man fick välja vilka givare som […]

  5. Har undersökt lite varför temperaturen är högre i frånluften och anledningen är att de fyra frånluftsventilerna sitter i taket där det är minst 0,5 grader varmare än innetempgivaren som sitter ca 170cm från golvet.

    I tvättstugan där pannan och torktumlaren står är temperaturen ännu högre, särskilt när man torktumlar.

    Om man har sväva toleranser på sommarnattkylen, dvs differensen mellan start- och stopptemp är låg, dvs 1-1,5grader då påverkas detta. Konsekvensen är att sommarnattkylan går, även om temperaturen på övervåningen är svalare än stopptemp.

    Slutligen, att minska temperaturen i huset mha sommarnattkyle tar extremt lång tid. En grad sänkning tar i princip hela natten.

  6. Imorse stod jag i tvättstugan när sommarnattkylan stängdes av. Kollade anledningen och konstaterade att innetempgivaren visade 22,5 grader och frånluften 23,1 grader.

    Sommarnattkyla stopp är satt till just 22,5 grader vilket jag tolkar som att det är en “eller-funktion” för sommarnattkyla stopp. Dvs om innetempgivaren ELLER frånluften når stopptemp, då stannar sommarnattkylan.

    En annan lustig konsekvens uppenbarar sig i det ögonblick jag skriver detta inlägg.

    Det är kväll och innetemp är 22,5 grader, samma som sommarnattkyla stopp. Frånluftstemp är 23,5 grader, samma som sommarnattkyla start.

    Eftersom det är “eller-funktion” på både start och stopp befinner sig sommarnattkylan i en loop: Starta – stoppa – starta – stoppa osv. Rätt enerverande faktiskt.

    Funktionen sommarnattkyla går att förbättra, helt klart.

  7. Är rätt less på detta “pumpande”, dvs att sommarnattkylan slår till och från konstant på grund av frånluften är precis lika varm som villkoret för sommarnattkyla start samtidigt som innegivaren på övervåningen är kallare än sommarnattkyla stopp.

    Syndromet till/från har pågått till och från i ca 14 dagar nu. Workaround är att stänga av sommarnattkylan, dock borde det fungera bättre. Förbättra detta Enervent!

  8. Utprovning av inställningar för Enervent LTR-3 ECO EDW…

    Utprovning av inställningar för Enverent LTR-3 ECO EDW
    ……

  9. magnus

    Hej
    Mycket intressant läsning på din sida. Har tittat på att sätta in ett Enervent Ltr 3 i vårt hus men kan inte bestämma mig för om jag ska köra med el eller vatten eftervärmare. Magkänslan säger vatten eftersom vi har fjärrvärme i huset. Vid vilka utetemperaturer börjar det behövas extra värme?

    Har styrningen av sommarnattskyla blivit bättre?

  10. Ett konkret exempel. Just nu håller uteluften -4 grader. Frånluften är 24,3 grader (frånluftsventilerna sitter i taket och vi kör torktumlaren just nu, därav är det extra varmt i frånluften). Temperaturen efter återvinning, innan varmvattenbatteriet är 13,1 grader. Varmvattenbatteriet höjer temperaturen på till-luften till 22,1 grader. Avluften håller -1,1 grader.

    Mitt aggregat är inställt att reglera till-lufttemperaturen mha innegivare. Med andra ord väljer aggregatet själv vilken temperatur som till-luften skall hålla. Har satt min-temp till (just nu) 13 grader (Måste ju vara kall luft som kommer in på sommaren när sommarnattkylan är aktiv) och max-temp till 22,5 grader (har vattenradiatorer som står för den mesta delen av värmen). Aggregatet behöver värma till-luften från ca +8 ute, men det är inte alls säkert att det finns tillräckligt mycket värme i värmevattnet då eftersom värmepumpen tillverkar värmevatten mha värmekurva som styrs med en innegivare.

    Jag valde varmvattenbatteri för att minska elkostnaden. Vet inte hur lång avskrivningstiden är, säkert alldeles för lång, men det sparar i alla fall pengar.

    Fördelen i ditt fall är att du har en stabil värmekälla i fjärrvärmen. Jag har en värmepump med on/off-teknik, vilket betyder att värmevattnets som matar varmvattenbatteriet varierar, vilket är en nackdel då styrprincipen på shunten till varmvattenbatteriet har svårt att kompensera för variationen vilket i sin tur leder till en varierande temperatur på till-luften. Den varierar som mest då utetemperaturen är mellan +5 till ca -8. Med fjärrvärme lär du inte ha detta problem, din värmevattentemperatur är betydligt stabilare.

  11. Magnus

    Tack för svart.
    Har försökt bli klok på vad man ska välja för lösning och mycket bygger på tyckande mer än erfarenhet känns det som. Vissa säger du behöver inte ens eftervärme i Skåne och andra säger det kommer att behövs mer än du tror. Jag gjorde själv ett räkne exempel att eftervärme skulle börja behöva jobba vid ca 0, men fick som svar att så kunde man inte räkna, hur man ska räkna fick jag inte reda på?
    Tänkte därför “plundra” dig på erfarenhet när du har det systemet jag har tittat på, om det går bra?
    Finns det någon möjlighet att se hur mycket eftervärmen jobbar kontra ute temp? Såg att du hade web interfacet, har inte riktigt koll på vad den visar.

  12. Jag bor inte i Skåne och har svårt att uttala mig om sakfallet. Jag kan bara säga vad som gäller i Mälardalen och där behövs den. 🙂

    Mitt aggregat larmar och stoppar fläktarna om till-luften efter varmvattenbatteriet blir för kall (under +10 grader).

    Utifrån ovanstående blir i så fall din fråga om du skall ha varmvattenbatteri eller elbatteri? Jag håller med om att det är ett svårt val. Du behöver mer input om hur ofta aggregatet kallar på extra värme och vid vilken inne och utetemp.

    Vad är billigast att installera? Elbatteri eller varmvattenbatteri? Du har fjärrvärme. Det betyder att den energin är billigare än elenerg? Kommer aggregatet att sitta på kallvind? Då måste du ha välisolerade vattenrör upp till varmvattenbatteriet.

    Om du inte har någon eftervärmare kommer till-luften att hålla låg temperatur när det är kallt ute, frågan är bara vid vilken utetemp det blir märkbart? Hos oss känner man kalldraget i sovrummen relativt snabbt om temperaturen blir för låg på till-luften.

    Gällande Freeway:en (webbinterfacet) så kan man se en hel del. Men jag kan tyvärr inte dela ut freewayen på något enkelt sätt – tyvärr. Dessutom kan jag inte få ut historiska mätvärden på något enkelt sätt. Har därför planerat att bygga min egen logger, men den ligger inte högst på priolistan tyvärr.

  13. Magnus

    Så seg som vintern varit här nere i Skåne tror jag det lönar sig med vatten också. mellan -6 – -10 varje natt fortfarande.
    Systemet kommer att sitta på en kall vind (mätte på natten där uppe när det var under -6 och då låg det runt +2 på vinden).
    Men just nu börjar jag undra hur det ska bli något för inga firmor vill lämna pris på att göra det.

    Synd att man inte kan få ut loggar i efterhand, det är ju det som ger mervärdet med att ha ett grafiskt system kopplat till.

  14. Man kan se loggar i form av grader med olika tidsintervall, exempelvis senaste 7 dagarna eller senaste 30 dagarna. Det svåra är att hitta detaljerna eftersom graferna är rätt kompakta i tidsaxeln.

    Jag har försökt att dela ut freewayen, men av någon för mig okänd anledning så vill den inte. Skall ge den ett försök till.

  15. Adam

    Intressant läsning!
    Jag länge sökt efter denna typ av FTX-aggregat som Enervent tagit fram. Är dock inne på LTR-3 eco EDX-E, alltså med en påkopplad luft-luftvärmepump som eftervärme (inget vattenbatteri!?). Gäller problemen ni beskriver EDA-styrningen?
    Se mina tidigare tankar i tråden nedan, där finns lite mer bakgrundsinfo…

    http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=51091.0

  16. Adam

    Hittade lite mer skoj läsning gällande EDA-styrning, men den kanske ni sett tidigare?

    http://knxforum.se/viewtopic.php?f=9&t=631

  17. Nej faktiskt inte. Intressant!
    Har tänkt att själv skapa en logger via RS485, men det är inte högst på priolistan.