Installation av Enervent LTR-3 Eco EDW

I våras bytte jag ventilationaggregatet till ett Enervent LTR-3 Eco EDW. Anledningen var att det gamla aggregatet bullrade hemskt mycket samt att det var ett 18 år gammalt korsströmaggregat.
EDW står för varmvattenbatteri vilket betyder att värmepumpen värmer upp tilluften efter ventilationsaggregatet i ett innan det blåses in i huset. Detta görs med ett så kallat varmvattenbatteri som monteras på till-luftskanalen.

Anläggningen är placerad på kallvind och eftersom varmvattenbatteriet hanterar vatten så kan det frysa. Eftersom jag har en volymtank med 120 liter värmevatten så är det inte alls lyckat om något skulle frysa sönder på vinden och börja läcka. Därför har jag skapat en egen krets till varmvattenbatteriet. Kretsen ser ut som följer.

Längst ned sitter värmeväxlaren som är inkopplad på pannans framledning, innan volymtanken. Uppvärmt vatten shuntas in i slingan av S2 vars syfte är att stabilisera temperaturen i slingan. Detta eftersom värmepumpen jobbar mellan två temperaturer, start och stopp vilket innebär att temperaturen på värmevattnet genom växlaren varierar beroende på om värmepumpen går eller inte. Utetemperaturen har givetvis stor inverkan också.

S3 styrs däremot av ventilationsaggregatet. S3 är en motordriven shuntventil. På varje sida om S3 sitter en strypventil för att kunna reglera flödet genom varmvattenbatteriet . Efter att ha laborerat massor med olika inkopplingar har jag kommit fram till att det är mycket viktigt att flödet blir rätt genom batteriet. Detta eftersom ventilationsaggregatets reglerprincip inte verkar vara speciellt avancerad. Den styrs förmodligen endast av tempgivaren som sitter i till-luftskanalen efter varmvattenbatteriet, även om det faktiskt sitter en tempgivare på vattenröret som leder ut från varmvattenbatteriet. Den givarens uppgift är att tillse att aggregatet inte fryser sönder och man skulle kunna förvänta sig att den har något samband med regleringen av temperaturen. Dock verkar det inte vara fallet.

Installationen
Det började i våras med att riva den gamla anläggningen och få upp den nya på vinden. Samtidigt som detta gjordes renoverade vi badrummen där ventilationsstammen passerar. Detta innebar att jag bytte ventrören från 120 till 160 mm så långt det var möjligt. Lägre lufthastighet och mindre ljud är tanken.

Uppepå vinden skulle nya ljuddämpare få plats, något som knappt existerade innan. Jag beställde de största jag kunde hitta på www.ventilationsbutiken.com och det var lite klurigt att komma på hur alla rör skulle dras uppepå vinden. För att kunna beställa rätt rörmängd var jag nämligen tvungen att göra en enkel ritning hur alla rör skulle dras, annars skulle det bli svårt att bedömma hur mycket jag skulle behöva beställa.

Själva installationen kan man dela upp i ett antal olika steg:

  1. Riva befintlig anläggning och få nya ventilationsaggregatet på plats
  2. Ansluta ventilationsrören
  3. Ansluta varmvattenbatteriet inklusive VVS till dito
  4. Dra el och installera manöverpanel och alla givare
  5. Driftsätta och justera
  6. Isolera anläggningen

Det var ett rätt stort och omfattande arbete som tog ett par dagar. Idag, när detta skrivs, lite mer än ett halvår efter start har jag ännu inte passerat steg 5 helt. Jag har gjort delar av steg 6  klart, men då justeringen inte är enkel med ett varmvattenbatteri så har det tagit tid. Jag har iofs långt ifrån jobbat heltid med detta, men det har tagit beydligt mer tid än vad jag trodde från början.

Nedan följer ett antal bilder från installationen.

 

Ovan är en bild på nya ventilationsaggregatet med en del rördragning. På dess vänstra sida, längst bort, är uteluften inkopplad. Närmast kameran sitter avluften ansluten. På bilden syns dessutom alla kablar som går in i ventilationsaggregatet .

På uteluften sitter ett motordrivet spjäll. Om strömmen försvinner stängs spjället med en fjäder och därmed skall ingen uteluft kunna komma in. Detta är ett sätt att minska risken för att varmvattenbatteriet skall frysa sönder om aggregatet blir utan ström.

Detta är en bild tagen bortanför själva aggregatet. Aggregatet står precis nedan bildens nederkant. Röret som går till höger är frånluften som kommer direkt från hustet. Röret i mitten, till-luften, passerar ljuddämparen och in i vattenbatteriet för att därefter dyka ned i huset. Röret i bildens vänstra övre del tillhör avluften som passerar ut genom taket. På bilden har jag börjat isolera en del.

På bilden syns varmvattenbatteriet som är den gråa plåtlådan till vänster. Dessutom syns trevägs-shunten som reglerar hur mycket varmvatten som skall rinna genom batteriet. Shunten sitter inkopplad på batteriets utlopp, i bilden kommer det röret uppifrån. Själva inkopplingen mot batteriet sker mha en flexslang. Detta för att kunna tippa batteriet i syfte att kunna lufta batteriets värmeelement. Under batteriet syns bypassen som är kopplad till trevägs-shunten. Under varmvattenbatteriet syns en badbalja – om det trots allt skulle läcka.

Det som saknas i denna bilden är de två strypventilerna. En på bypassen och en på utloppet från batteriet. Att justera flödet genom dessa är inte helt lätt. Gör man fel får man inte stabil temperatur på till-luften alternativt för lite värme.

I tvättstugan, på bottenplan, sitter volymtanken monterad i en vanlig garderob för att slippa se eländet. Volymtanken syns högst upp i bilden. Kopparröret längst ned i bilden är framledningen från pannan och värmepumpen. Framledningen passerar den lilla värmeväxlaren som står på golvet till höger för att därefter ansluta till volymtanken. På utgången från volymtanken sitter givaren för framledningen.

Jag har monterat tre ballofixer för att kunna koppla bort volymtanken om jag måste tömma systemet på vatten. Bra att slippa tömma 120liter vatten i onödan.

Kretsen som går upp till varmvattenbatteriet på vinden består av en mängd prylar i detta bygge. Ett expansionskärl är ett måste. Bakom kärlet sitter cirkpumpen. Ovanpå cirkpumpen sitter shunten S2 som skall tillse att temperaturen på vattnet i kretsen är någorlunda jämn.

I övrigt har jag monterat manöverpanelen på nedre botten, i tvättstugan. Har också monterat en innegivare i hallen på övre plan.

Kvar att göra
Förutom att justera anläggningen måste jag isolera ventilationsrören klart. Det är inget skoj, men det måste göras. Vidare måste jag dämpa vibrationerna från cirkpumpen då pumpen använder väggen som resonanslåda.  Till sist, om det behövs, vore de inte fel att byta genomförningen i yttertaket för avluften. Nu är den 120mm, jag skulle vilja att den är 160mm.
Vidare skall jag kanske flytta värmeväxlaren från före volymtanken till efter.

Erfarenheter
Detta blev mer omfattande än jag anade. Rörjobbet är inte så svårt, även om det tar tid. VVS-arbetet är inte heller avancerat, bara man har bra verktyg. Dock tar det tid – massor med tid. Särskilt när man har ett jobb att gå till…

Att ha bra kontakt med återförsäljaren är ett måste då det var mycket svårt att tyda hur alla givare skulle kopplas in i aggregatet. Min återförsäljaren, Tommy Lind på Climatprodukter i Åkersberga har hjälp mig på ett alldeles förträffligt bra sätt. Enervent i Finland har likaså ställt upp på ett mycket bra sätt när jag har kommit med mina frågor.

Själva vewntilationsaggregatet är kanonfint. Det har likströmsfläktar som minskar elförbrukningen rejält. Nu drar det ca 29W jämfört med det gamla som drog 130W under jämförbara förhållanden.

Det som är kvar för att göra mig riktigt nöjd är ett antal småsaker:

  • Att förstå delar av manualen är svårt, tom omöjligt om man inte är kärnfysiker.
  • Jag har ännu inte fått aggregatet att fungera med rumsreglering, dvs låta innegivaren reglera hur mycket värme som skall blåsa in i huset. Idag kör jag till-luftsreglering.
  • Sommarnattkyla (dvs forcering då uteluften är kallare än inneluften) använder två givare för att starta forceringen. Givetvis innegivaren men också frånluftsgivaren vilket innebär att sommarnattkyla kan triggas när man drar igång torktumlaren i tvättstugan, detta trots att husets temperatur i övrigt inte är onormalt hög.

Ovanstående har jag tagit upp med Enervent, dock har jag ännu inte fått mina synpunkter hanterade, vilket jag jobbar på. Skulle detta lösa sig så har jag fått ett kanonfint aggregat som uppfyller alla mina förväntningar.

Sommarnattkylan har visat sig vara en funktion som är alldeles ypperlig. Under varma sommarnätter har vi en svag bris i sovrummet, varken för mycket eller för lite. Man sover gott!

/Erik


Posted

in

,

by

Tags:

Comments

13 responses to “Installation av Enervent LTR-3 Eco EDW”

  1. […] Då har vi kommit in på den kallaste delen av året och hittils har jag fått 9 månaders erfarenhet av det nya ventilationsaggregatet Enervent LTR-3 Eco EDW. […]

  2. […] till att besparingen har ökat 2008-2009 beror på bytet av ventilationsaggregat. Det nya aggregatet har en strömförbrukning som är ca 75-80% mindre än det förra, samt att det […]

  3. […] Föutsättningarna är alltså aggregatet Enervent LTR-3 med tilluftsaggregat där tillskottsvärmen tas från husets värmevattensystem. Läs mer här: […]

  4. Pär Degerman

    Hejsan,
    Intressant läsning om din ftx-installation. Håller på att kika på hur jag ska göra för att byta min 15 år gamla ftx anläggning* och halkade in på enervents grejor.

    Vem köpte du dina grejor av? Intressant för mig verkar ltr3 (eller 6) kombinerat med edx värmare.

    Ha det gott
    Pär Degerman, Oxelösund

    *) en ganska intressant anläggning som heter Airoterm 3 som har en värmepump istället för värmeväxlare.

  5. Tommy Lind Climatprodukter i Åkerberga. Väldigt hjälpsam att svara på frågor, i alla fall för mig.
    Sist hjälpte han mig för någon vecka sedan när sonen fått pollenallergi. Han fixade nya påsfilter (EU-klass 7) för att slippa få in pollen i huset via ventilationen.

    Adress med mer, kolla här: http://www.enervent.fi/contacts.asp?menuid=70000&langid=2&regionid=200

  6. Ja just det. Alla rör och ljuddämpare tog jag via ventilationsbutiken på Internet.

  7. Adam

    Jag är inne på samma spår… tänkte byta ut vår utslitna korsvärmeväxlare till LTR-3 eco EDX-E, alltså med en påkopplad luft-luftvärmepump som eftervärme (inget vattenbatteri!?).
    Hade du några erfarenheter att bjuda på?
    Se mina tidigare tankar i tråden nedan, där finns lite mer bakgrundsinfo…

    http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=51091.0

  8. Problem med EDA-styrningen är lösta då jag har fått nytt firmware.
    Gällande dina tankar så skulle jag nog undersöka husets värmebehov först. Värmepumpen som finns till LTR-3 EDX-E lämnar som max 2kW, vilket fungerar för väldigt energisnåla hus så som passivhus som enda värmekälla.

    För mitt hus hade det varit alldeles för lite. Värmepumpen som jag har idag är på 6kW som klarar av att värma huset med vattenradiatorer och LTR-3 med tillhörande vattenbatteri ned till ca -10 utan eltillskott. Detta är jag mycket nöjd med.

    Har även begränsat till-luftstemperaturen till max 22,5 grader för annars känner man varmluften när man ligger och sover. Merparten av uppvärmningen sker därför via vattenradiatorerna.

    Jag har dock ingen koll på ditt hus, men jag skulle inte välja LTR-3 EDX-E om inte huset är mycket bra isolerat. Frågan är vid vilken utetemp ditt hus behöver eltillskott (elradiatorer?) med en värmepump som endast lämnar 2kW värme (efter FTX-aggregatet). Hos mig skulle det inte räcka långt.

  9. Adam

    Tack för dina råd!
    I år den 4e Maj stängde jag av direktelen, 21 grader på ovanvåningen och 19 grader på nedervåningen på morgonen när det varit kalla nätter (utetemp som lägst 2 gr, dygnsmedeltemp 6 gr). Vi har ju för närvarande FTX med plattvärmeväxlare så jag vet inte hur en nyare roterande bättre spar energin i huset…. vi har nyligen tilläggsisolerat vinden nu totalt 45 cm , täthus, treglas och har säkert 40 cm tjock isoleringen i ytterväggarna, trävilla 145 kvm -96.
    Ett förslag vore att köra EDX-VPn hårdare (styra om effektuttaget i “COMP 1” verkar kunna ge upp till 3,6 kW med LTR-6) och leda ut en del via ett tilluftsdon typ halva flödet i ett nyinstallerat avstickare direkt ut från utrymmet där EDX-batteriet befinner sig…? Eller kan man kombinera en separat VP-innedel på nedervåningen som är kopplad till samma ute-enhet tror du Enervent kan hjälpa till med det?

  10. Jag skulle inte chansa utan att kontrollera husets värmebehov. Det är en dyr investering och frågan är som sagt, till vilken utetemp klarar en sådan lösning att värma huset innan den behöver tillskott från annan värmekälla? Svaret måste kopplas till vart du bor i landet, dvs det är DUT-relaterat

    Att koppla en extra innedel till en utedel måste Enervent svara på, jag håller det för osannolikt men jag kan ha fel.

  11. Adam

    Hej igen
    Gjorde en energibalansberäkning, knappade in isoleringstjocklekar och areor och fick ett totalt uppvärmningsbehov på ca 7400 kWh/år vid en innetemp på 20 gr. Tror du LTR-3 med EDX:en klarar leverera detta? Jag kollar med Enervent om det ev går att komplettera med en extra innedel som kan tillföra mer värme vid köldknäpparna. Vi behöver ändå. byta ut befintligt FTX-agg och investera i en VP, så varför inte ge EDX:en chans, LTR-3 sälj just dessutom 6000 billigare.

  12. Adam

    Dubbelkollade verklig förbrukning från vintern 2012/2013, de kallaste månaderna dec-jan förbrukade vi 2300-ca 800 i hushållsel=1500 kWh/mån i uppvärmning med direktel, enl energibalansberäkningen skulle huset förbruka 1300 kWh dessa månader så teori och verklighet verkar stämma hyffsat. Om EDXn kan leverera 2 kW blir det 2x24hx30dagar=1440 kWh så det blir inga problem eller tänker jag fel?

  13. Jag skulle inte välja denna lösning med följande motiv:

    • Osäkerheten är för stor gällande till vilken utetemp som värmepumpen klarar av att hålla inonhustemperaturen när värmeeffekten endast är max 2kW på värmepumpen
    • Ventilationssystemet är i grunden inte konstruerat för att vara den primära värmekällan i huset. Det finns risk för att det kommer bli områden med varm luft kring till-luftsventiler och att dessa inte är placerade på optimala platser för bästa värmespridning.
    • Befintliga elradiatorer sitter under fönster. Vid kall väderlek finns det risk för kondens på rutan då inte elradiatorer är påslagna?

    Jag skulle ta fram en systemlösning med ett LTR-3 EDW (varmvattenbatteri) och en annan VP, exempelvis en luft/vatten där FTX inte är den primära värmekällan. En större investering ja, men en bättre systemlösning som bättre klarar den kalla delen av året.

    Helt klart är att byta från plattvärmeväxlare till roterande växlare kommer lyfta inomhuskomforten enormt. Skulle jag bygga nytt idag skulle jag vilja ha FTX för den fina luftväxlingens skull.